Underbara liv

Jag mår så bra så bra. Jag är visserligen fortfarande Tröttmössa nr 1 med en kropp som värker och lite annan utmattningskompott. MEN att slippa medicin och känna hur jag mer och mer blir mig själv igen; underbara känsla! Och tillsammans med allt jag jobbat bort som tex stress och ångest och istället lagt till mer självkänsla, självförtroende, lärt mig att säga nej, lyssnar på min kropp, hittat ett lugn som jag trodde var omöjligt… Ja, jag är nog en rätt bra människa ändå… Efter medicinen så både skrattar och gråter jag igen! 

Jag inser nu hur otroligt neutraliserad och avstängde jag varit med de där kemikalierna i min kropp. Jag har lovat mig själv att aldrig, aldrig svika mig själv, min kropp eller min själ ever again! Det är bara att leva i nuet och blicka framåt. Allt det andra där bakom kan jag inte göra ett jävla skit åt ändå… 

That’s all. Over and out..,

Sara Rosenberg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *