IN MY HEAD

Flygrädd. Så jäkla drygt! Tro mig,  Jag har pratat med både flygvärdinnor och piloter. 

Hur ofta servar du bilen? – en gång per år.

Hur ofta servar man ett flygplan? – inför varje flygning. 

Hur ofta sker det bilolyckor? – mer eller mindre varje vecka typ…

Hur ofta sker det flygolyckor? – Sällan! 

Vi har oxå familj och barn som vi vill hem och äta middag med efter ett arbetspass… 

I KNOW I KNOW I KNOW!!! 

It’s just in my fuckin’ head!! Och det handlar om kontrollbehov och tillit. Jag är totalt utelämnad i någon annans händer… 

Jag är inte heller den som sitter bakom på en motorcykel eller sover i passagerarsätet heller. Tuff shit! Jag vet! Onödigt! Ja, hur jävla onödigt som helst…  

 

Så, fönsterplats med sikt mot vingar är ett måste; så länge de sitter kvar eller inte börjar brinna är jag ganska lugn. Och minsta lilla skakning i planet så stirrar jag mig blind på kabinpersonalen; så länge de ser ut att va lugna och jobbar på som vanligt, så hinner jag ta några andetag emellanåt.

Starten är värst. Fy fan när de brassar på motorerna. Dödsångest from hell och när en hjärtinfarkt varje jävla gång! Men resa, det ska hon minsann 😅😁 Landning har jag inga problem med alls; då vet jag ju att styrman vet att han ska landa 👌

Återkommer när jag landat. Wish me luck! 

That’s all. Over and out. 

sara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *