Utmaningar ger resultat trots ångest!

Den här hösten har jag utmanat mig i mycket. Rädslor som jag längtat efter att bli av med. Rädslor som inte alltid har funnits. Rädslor som kommit med åren och säkerligen som en biverkan på utmattning, stress, depression och ångest. Jag är så stolt! Känner mig cool och modig. För dig kanske det låter jättefånigt när jag berättar vad jag jobbat med. Men alla har vi våra olika rädslor att tampas med i livet.

Mina rädslor: 

Motorväg! Köra själv har inte ens funnits i min fantasi! Och absolut inte bästa underhållningen att sitta som passagerare heller!
Snorkla! OCH bada i havet! Som jag älskat tidigare; paniken vad jag ska möta under ytan och skräcken om jag inte ser botten. 
Köra bilar som inte är min egen och köra bil på nya ställen. Men nu har jag gjort allt senaste månaderna! Den ni! 😎🤩 Körde från Väster Haninge till Gävle för några veckor sedan. Såklart superenkel att köra motorväg 🤪Kört bil här på Rhodos! Yeah! Snorklat och badat i havet; wiiii! Såklart lika underbart som tidigare när jag älskade det!
Flyga! OMG! Ja fiii fan! Men nu har jag lyssnat på piloter och flygvärdinnor, ljudböcker och intervjuer. Så det värsta som kan hända när det är turbulens är alltså att kaffet spills ut eller att man snubblar eller trillar om man inte sitter ner på sin plats. Och själv har man trott att när bälteslarmet lyser så är vi påväg att störta 😁🤪🙈 

Så en skål på det! 

Från Depp till Pepp!

Hur ser ditt självomhändertagande ut?

Ni som följt mig de senaste månaderna vet att jag haft en dipp i mitt mående. Jag har visserligen inte skrivit så speciellt mycket om det (och inte skrivit så speciellt mycket om annat heller för den delen de senaste månaderna pga mitt mående)

Hur som haver så började jag lyssna på en bok på storytel idag: Från Depp till Pepp av Helena Kubicek Boye. Den hade fått bra betyg så jag gav den en chans.

En sak som hon tar upp är självomhändertagandet av oss själva. Vi är ju ibland rätt dåliga på att ta hand om oss och lyssna på vårt inre och våra behov som t ex att det är viktigt med bra och regelbunden kost, motion och sömn i en fin balans för att må bra. Allt det där vet vi ju, eller hur? Men vi glömmer trots detta bort oss själva emellanåt.

img_0346

Helena sätter ett fantastiskt perspektiv på hela den här grejen; vi vänder på det och ser till hur vi tar hand om våra husdjur istället. Ta en hund som exempel; Vi ser till att de får bra och regelbunden mat, ger den motion flera gånger per dag och låter den sova när den sover. Vi väljer inte att ge hunden den sämsta maten, struntar i att ta den på en promenad och väcker den när den sover.

Så! Hur ser ditt omhändertagande ut av dig själv? Ger du dig bra och regelbunden mat? Ger du dig själv daglig motion? Och ser du till att sova när sinnet och kroppen säger att den är trött?

En tanke. Ett uppvaknade. Från mig till dig.

Namaste/Sara