Ett motto som jag lever efter är att inte döma en människa och jag hatar allt vad fördomar heter. Jag tycker det är en bra grund att ha i bakfickan – vad tycker Ni?
Sen brukar jag alltid försöka hjälpa och stötta alla som kommer till mig med sina bekymmer och problem. Mina vänner, och även andra som jag hjälpt, uppskattar att jag lyssnar utan att döma. Det är en del av den jag är.
Jag kan även stå för att jag inte alltid har varit så. Det finns stunder i mitt liv där jag har haft fördomar och dömt folk utan att veta bakgrunden till det.
Och det är inte heller det lättaste att lära sig att verkligen l y s s n a på vad en människa säger. Detta beror på att vi har olika erfarenheter och egna psykologiska filter som vi har byggt upp.
Vi kan lyssna endera reaktivt eller proaktivt. Med detta menas att vi lyssnar med endera vanemässiga filter eller medskapande filter.
Genom att lyssna med vanemässiga filter i ett samtal så agerar vi genom att hålla med eller inte, vi gillar eller ogillar, anser vad som är rätt eller fel. Vi är fördomsfulla och dömande.
Det jag har lärt mig genom åren, dels genom eget intresse, men även genom att ha studerat både pedagogik och psykologi i olika former, är att vara Proaktiv i mitt lyssnande. Jag möter alltså den talande genom att visa respekt genom att vara närvarnade och genom att lyssna med hjärtat istället för att döma. Jag tar ansvar för mina egna värderingar genom att inte döma den som talar.
Detta är ngt av det mest fantastiska jag har lärt mig i livet och jag önskar att fler kunde lyssna på detta sätt. Man vinner så mycket och man blir mer närvarande i stunden och hittar lätt de där små guldkornen.
Det behöver inte alltid handla om att du lyssnar på ngn som har ett problem eller ngn som mår dåligt. Det kan vara så enkelt som att lägga undan din mobiltelefon när ditt barn pratar med dig istället för att lyssna halft och säga “mm, jaja” och sen bara ha hört hälften av vad som sagts.
Så ta dig tid att LYSSNA! Det är så mycket värt det!!
Jag har även lärt mig att våga vara ärlig och uppriktig i min respons som lyssnare. Att våga bolla tillbaka problemet till den som ventlilerar sig. Tidigare var jag rädd att personen skulle tycka illa om mig om jag frågade “men vad har du tänkt göra åt problemet då? vad skulle du kunna göra för att det ska bli bättre? Vad får dig att göra på det där sättet om du vet att du mår dåligt av det?” Och, ja, visst kan folk bli lite irriterade att man är så pass ärlig och låter de sjävla ta ansvar för sina handlingar och problem – men de flesta får sig en tankeställare och inser att de själva faktiskt kan göra ngt åt sina problem.
Det är ju faktiskt vanligt att man gärna skyller sina problem på andra och då kan det vara både jobbigt och svårt att inse att man många gånger själv har ett val och en lösning på sitt eget problem.
Om personen i fråga sedan gör ngt eller inte åt sina problem – det kan varken jag eller ngn annan styra. Den enda som har det ansvaret är personen själv.
Sen kan jag personligen känna att jag många gånger önskade att jag kunde få folk att må bra, bara genom att trolla med ett magiskt trollspö *whopsidiwhopsididoo* ……..
That´s all – over and out ….
