När hon vaknar känner hon att hon inte alls var friskare från igår. Tvärtom. Nu hade förkylningen satt sig även i bröstet; tungt att andas och en hård hosta som skavde i luftrören. “Du kan väl ligga kvar och vila lite till” säger han som ligger bredvid henne i sängen. “Jo, men jag skulle nog behöva gå ner och dricka te eller kaffe för halsen” svarar hon. Bortskämd som hon är svarar den perfekta mannen “ligg kvar du, jag går ner och fixar kaffe”.
Hon tänder ljuset på nattduksbordet och lägger sig ner en stund till. Snart kommer han upp med en kopp perfekt bryggt kaffe – hon kan inte förstå att han får det så perfekt varje gång! Ändå har hon frågat hur hon ska göra för att det ska bli som hans, men trots sina försök så blir det endera för svagt eller för starkt. När hon druckit kaffet lägger hon sig ner igen och njuter av lugnet. Hon börjar upprepa ett yogamantra för att slappna av helt och fullt. Det hörde inte till vanligheterna att hon gjorde så, men häromkvällen började hon att för andra gången läsa Elizabeth Gilberts bok “Lyckan, kärleken och meningen med livet” efter att hon blivit besviken på filmen. “Boken är alltid bättre” var hennes slutsats även den här gången. Så igår kväll läste hon om hur Liz hade börjat att meditera på morgonen till ett mantra och Sara tänkte att “det här kanske jag oxå skulle behöva” i hopp om att få bort lite hjärnaspöken.
Efter att vilat mestadels fram till lunch så stoppar hon i sig ngt att äta. Sen går hela familjen upp i sängen tillsammans med laptopen. Det har blivit tid att visa sin dotter vart de tänkt åka på semester i sommar. Först hade de faktiskt funderat på att bila ner till Italien, men det var inte Sara så förtjust i efter att hennes rygg varit sjuk och bara tanken på att sitta i en bil fram och tillbaka genom typ hela Europa gav henne smärtor. Att sedan få en 6 åring att tycka det är roligt att räkna bilar flera hundra mil trodde hon inte heller på. Varför inte bara ta flyget ner? MEN när de funderat på bilresan tidigare så hade Disneyland i Paris poppat upp i Saras huvud – hon var snart 33 år men aldrig hade hon fått uppleva ngt så stort! Så flyg ner till Paris får det bli. Och ska det va, så ska det va: självklart vill de bo på tillhörande Disneyland Hotell med all magi som tänkas kan. Gissa om det var en 5½ åring som blev superglad!? Den lyckan är fantastisk!! Sen att Sara redan börjar bli nervös inför flygresan är en annan historia … Hon har redan varit nervös inför flygresan till London som bär av i mars ända sedan i höstas typ …
Nåväl, hon vilade mestadels dagen för att sedan stoppa i sig lite panodil så hon skulle orka åka och fira sin syster som fyller 23 i morgon. Så ung! Hela världen framför sina fötter … Ja, tänk om man kunde vara 23 igen. Vad gjorde hon själv i den åldern? Jobbade på ett stort internationellt företag i Stockholm, ägde en bostadsrätt med dåvarande sambon, reste fram och tillbaka flera gånger per år till olika världsdelar – inge flygrädd då inte! Och inte rädd för ngt annat heller – idag har toknojjan tagit över hennes hjärna och alla möjliga tankar skrämmer upp henne dagligen. Men men, snart, mycket snart ska hon hitta lugnet och friheten igen.
Hon avslutar kvällen med att titta på “Chocolat” och drömmer sig bort till femtiotalets Frankrike…
