This is my life

När jag var någonstans mellan barn och tonåring såg jag ett inslag på TV:n om vanligt folk som arbetade måndag-fredag 8-17. Dessa vanliga människor hade även familj och barn. När jag tittade på detta fick jag ren panikkänsla i kroppen och sa till mig själv “jag ska aldrig jobba på ett sånt där “vanligt” jobb 8-17 måndag – fredag”. Jag vill ju LEVA inte bara JOBBA!

Jag har jobbat på ett “vanligt” 8-17 jobb en gång i mitt liv – det var roligt där och då. Jag ville göra karriär och tjäna pengar och jag hade ingen större familj än mig själv och min dåvarande sambo. Vi jobbade mycket båda två eftersom vi var pengakåta och sen reste vi runt världen över med våra ihopjobbade pengar. Det var otroligt roligt och jag älskade mitt liv just där och då. Sen brände jag ut mig och sen dess har jag börjat ifrågasätta allt jag gör och tänker “VILL jag det här?” Jag är väldigt trött på folk som säger “vaddå vill? det handlar ju inte om vad man vill – vissa saker måste man ju göra som tex jobba så man kan få pengar till att betala räkningar, drömma gör man på natten – på dagen måste man leva i den hårda verkligheten” osv osv – För det första så tror jag att om du intalar dig själv att “du måste leva i den hårda verkligheten” ja, då kommer du minsann få göra det oxå. Jag tänkerjag väljer att ha råd med ditten och datten, jag väljer att ha roligt, jag väljer att bara allt det goda kommer till mig” osv osv. Och ja, jag har då inte märkt av vare sig lågkonjunktur eller arbetslöshet eller någon annan form av hård verklighet – jag får till och med lov att tacka nej till jobb eftersom det kommer jobberbjudande hela tiden – jag hinner inte med! Och pengarna bara strömmar in! *Tack för mitt underbara liv*

Tidigare var jag den som kläckte idéer för att sen helt uppspelt berätta om dem för folk – det har jag slutat med nu just pga av den nedlåtande tonen man möts av många gånger “men hur tänker du då? vart ska du får pengar ifrån? hur ska du få det att fungera, osv osv” ren och skär avundsjuka kanske för att man vågar komma med ideér och följa sin intuition och drömmar, vad vet jag!?

Min käre far har alltid sagt till mig att man ska aldrig sluta drömma. Ett medium sa till mig en gång “Du ska ta dina egna beslut, men lyssna på din far när det gäller viktiga saker” Det stämmer – han är den som kan allt om viktiga saker som pengar och jobb och sånt. Han lyssnar på alla mina knasiga idéer och säger bara “prova kan man ju alltid”

Jag börjar faktiskt tro att det där med tankens kraft och attraktionslagen faktiskt fungerar. Nu när jag håller mina drömmar och ideér för mig själv och bara berättar om dem för de som ser det positiva i mina ideér så finns det ingen mer än jag själv som kan förstöra tanken och känslan. När jag berättar om det jag tänker för folk som bara blir avundsjuka eller bara är allmänt negativa; ja, då skapar ju de en negativ tanke och min idé försvinner ut i tomma intet och jag blir mer och mer osäker – ja, så måste det vara!

Så avslutningsvis vill jag bara säga att det minsann går att leva ett fullt vanligt liv utan att jobba skiten ur sig må-fredag 8-17 och ändå ha råd att göra allt man vill och längtar efter – det gäller bara att välja att se livet ur den positiva sidan och våga följa sina drömmar och bara göra sånt som man vill göra, som man mår bra av!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *