Jag känner mig trött, tråkig och bitter. Less på allt. Vill bara bort, bort, bort – vart!? Ja, om jag det visste; blågröna hav och vita sandstränder kanske – skulle jag känna mig gladare, lyckligare och piggare då?! Nä, jag tror fan inte det …. Jag frågar mig själv om detta kanske är ngn livskris av något slag? Är det den där 30 årskrisen som alla pratar om? Eller helt enkelt livet?! “Hej och välkommen till ditt liv Sara!”
Jag vill festa like there´s no tomorrow – men vart fan är energin? Orkar liksom inte … Jag vill ut o resa o se världen – men guuu vikket projekt; packa o fixa o vara flygrädd … Jag vill dricka champange, äta laxsnittar och jordgubbar doppade i choklad – ROMANTIK vill jag ha! Men vore det inte skönare och mysigare att dra på sig pyamasbyxorna, fram med godisskålen och en varm kopp te; kura ihop sig i soffan och kolla snyftande kärleksfilmer … Ser ni mitt dilemma?
HUR FAN KOMMER JAG UR DENNA JÄVLA BITTERCIRKEL!?!?!?
Får man lämna barn och man hemma för att åka till ett ashram i Indien och försöka hitta sig själv!? Eller måste jag vänta med sånna resor tills jag är 45 år, skild, sur vinhagga med utflugna barn!?
Love, peace and RockenRoll – Over and out ……….
