Idag tog mamma med mig och mina systrarna till Malibambo. Har ni hört talas om det?
Under digerdöden var det många som flydde från den lilla ön Sollerön i Siljan och ut till fastlandet. Det sägs att en kvinna vid namn Malin valde att ta hand om och vårda de sjuka uppe vid några fäbodar väster om ön. Hon hade även gudstjänst för de sjuka och drabbade. Där uppkom Malins kyrka; Malibambo. Barnen tyckte att klockorna “bamade” *bamm bamm* och därmed blev namnet bambo.
Än idag har de Gudstjänster i den lilla kyrkan, som i princip bara består av en stor sten med ett litet altare, ett stort träkors och en “talar-stol”. Församlingen får sitta på träbänkar under bar himmel.
Som andlig har jag hört talas om detta ställe många gånger, men det har aldrig blivit av att jag åkt dit. Vissa som varit där säger att de upplever starka energier, speciellt om man lägger handen på den stora stenen. Jag upplevde det som en fin och lugn plats, men jag var å andra sidan inte där för att känna in i dag, utan för att bara vara.
Fortsättning följer på vår hemliga helg…
Kram så länge!