Att lägga sig tidigt en fredag är något av det bästa jag vet. Speciellt efter en vecka när jag varit så trött, så trött…
Även om jag lägger mig tidigt så är det inte alltid som jag väljer att släcka och sova direkt. Det är skönt att läsa, meditera, skriva eller bara blunda och slappna av och veta att ingen, varken min eller någon annans, väckarklocka ringer i ottan. Bara sova ut i lugn och ro. Jag behöver det så mycket just nu.
Egentligen skulle jag behövt det varje dag i flera veckors tid för att få den absolut bästa återhämtningen för min kropp. Men det är oxå en skön känsla att få längta efter fredagar även om jag är sjukskriven. Det blir lite långtråkigt att ha “lördag” hela veckan när man varit sjukskriven så länge som jag varit.
När jag jobbade älskade jag att jobba fredagar; men bara om jag slutade innan kl 14 så klart 😊 Det ska ju kännas att det är fredag hela dagen, eller hur?!
Nå väl… Jag och Maya har fixat hemlisar tills på söndag- Ni glömmer väl inte Fars dag?! 🙏❤️ Sen tänkte vi titta film på datorn i sängen, men min knasdator ville inte vara kompis med internet, så nu har jag lovat att kolla Bratz- the movie på söndag istället; nere vid tv-hörnan (som ikväll är upptagen av en sjukling till hockeysupporter…)
Så istället för tonårsfilm har jag krupit ner under täcket- som jag typ längtat efter sen jag klev upp i morse – tillsammans med lurvisen nr 1, medan dotra kollar film på iPad (som tydligen är mer kompis med internet än min dator…)

Den här päls-lurvisen har jag haft som projekt att borsta i två dagar nu…

I somras var han så liten, så liten; tappade vinterpälsen i tid och blev en halv katt typ…

Medan den andra lurvisen tappade vinterpälsen i typ juli… Hmm… Han har inte fått tillbaka den ännu… Spännande och se när den kommer; i maj kanske?!
Så Leon, vår allas lilla lejon (ja, han heter Leon eftersom han ser ut som ett lejon) har ett jäkla karborre till päls. Allt, tamefan ALLT, fastnar på honom… Han kallas även för “Julgranen” här hemma om jag säger så … Är det inte kvistar, löv och små sniglar (och en del fästingar oxå…) så är det snöbollar…

Jag vill verkligen inte förstöra hans fina päls, men herre jösses när pälsen är så lång och han älskar att vara ute vare sig det ösregnar eller inte. Det spelar ingen roll hur mkt kattbalsam jag sprayar på honom; det klumpar sig och fastnar ändå… Tiger behöver jag typ aldrig borsta; har hittat två fjantiga små tovor som jag borstat bort och en fästing under två års tid; Ingen julgran där inte!
Jag ångrar mig inte en sekund att jag valde att ta hem dessa små lurvbebisar till mitt hem; vad vore huset utan dem?! De har varit något av det bästa under min sjukskrivning. Djur ger så mycket värme och kärlek.

That’s all- over and out …
